Vanliga frågor om eksem

Vanliga frågor och svar om atopiskt eksem

Här svarar vi på vanliga frågor om atopiskt eksem och hjälper dig att reda ut begreppen.

Frågor om atopiskt eksem

Atopiskt eksem, som inom vården även kallas atopisk dermatit, kan vara en svår sjukdom att få bukt med. Många personer som lider av eksemet upplever att de inte får tillräckligt med hjälp eller att de inte känner sig lyssnade på. Till viss del påverkar det också om man har milda eller svårare problem och det är inte alla som vet att man kan få möjlighet att tala med en läkare som är expert på huden, en så kallad dermatolog. Med ett självskattningstest kan du som redan vet att du har atopisk dermatit ta reda på om dina besvär klassas som milda, måttliga eller svåra för att få bättre kontroll på din sjukdom. Testet är det erkända verktyget POEM (Patient Oriented Eczema Measure) som används av hudläkare. Gör testet här.

Det kan också vara bra att fundera över de olika saker som du vill ta upp med läkaren innan du bokar tid. Läs mer om hur det är att leva med atopisk dermatit och vad man kan behöva prata med sin läkare om här.

Nedan följer en del vanliga frågor som personer med atopiskt eksem brukar vilja ha svar på. Kanske letar du efter liknande svar?

 

Varför får man atopiskt eksem?

Atopiskt eksem är en kronisk hudsjukdom som innebär att man har en inflammation i huden. Att sjukdomen är kronisk betyder att sjukdomen är långvarig och inte går att bota. Den med atopiskt eksem har en svagare hudbarriär, vilket gör att allergener och bakterier lättare kan ta sig in i huden och aktivera kroppens immunförsvar. Orsaken till atopiskt eksem är multifaktoriell och påverkas av både genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer. Läs mer om atopiskt eksem här.

 

Hur kan jag behandla mitt atopiska eksem?

Det finns en del saker som du själv kan göra för att lindra uppkomsten av nya eksem. Det kan exempelvis vara att undvika saker som kan göra eksemet sämre, som att torka ut huden eller att stressa, samtidigt som du kan hjälpa hudbarriären att hålla sig intakt genom att smörja ofta med mjukgörande krämer. Läs mer om olika typer av egenvård här. För de flesta hjälper egenvård en bit men kanske inte hela vägen fram. Livet är nyckfullt och går inte alltid att kontrollera och när man får ett eksemutbrott (skov) behövs snabb lindring. För de med svåra atopiska eksem kan utslagen oftast inte dämpas överhuvudtaget. Som tur är finns det idag flera läkemedelsbehandlingar som din hudläkare kan förskriva åt dig som kan lindra atopiskt eksem. Läs mer om behandling av atopiskt eksem här. 

 

Vad innebär systemisk behandling?

Läkemedelsbehandlingar brukar delas in i två kategorier: lokal och systemisk behandling. Lokala behandlingar har bara effekt precis på den plats där man har satt läkemedlet, som en salva eller kräm. Medan systemiska behandlingar (som tabletter, sprutor eller infusioner) tas upp genom kroppen via slemhinnor, muskler eller blodet och därmed påverkar hela kroppen. I vissa fall finns mer målsökande systemisk behandling så kallad biologisk behandling som injiceras subkutant (i underhudsfettet) och som bara angriper utvalda celler. Läs mer olika behandlingar av atopiskt eksem här. 

 

Hur allvarligt är det att ha atopiskt eksem?

Hur allvarlig man upplever sin sjukdom är väldigt individuellt och kan påverkas både av hur svåra symtom man har men även av vart på kroppen eksemen sitter. Mildare symtom kan vara torr, kliande och känslig hud med rodnad och mindre utslag medan svåra symtom kan innebära ihållande klåda, besvärande utslag med skorpbildning, sprucken hud och vätskande sår på stora delar av kroppen. För att få en idé om vart på skalan du befinner dig kan du ta ett självskattningstest; POEM (patient oriented eczema measure) som används av hudläkare genom att klicka här. Om man arbetar med händerna och har allvarliga eksem på händerna så kan sjukdomen upplevas som väldigt svår och personer med mycket eksem i ansiktet kanske lider mer av dålig självkänsla än den som kan dölja sina utslag. Läs mer om symtom på atopiskt eksem här och hur det kan vara att leva med atopiskt eksem här.

 

När ska jag be om att bli hänvisad till en specialistläkare (dermatolog)?

På vårdcentralen finns sällan läkare specialiserade på hud utan du kommer bli bedömd av en allmänläkare. Hudspecialister kallas dermatologer och för att få träffa en sådan så behöver du oftast få en remiss av allmänläkaren. Om du av olika anledningar inte upplever att du får tillräcklig hjälp av din vårdcentral så bör du absolut be om att bli remitterad till en dermatolog. I vissa landsting kan du också göra en så kallad egenanmälan eller egenremiss som innebär att du själv kan söka vård på en specialistmottagning. Läs mer på Vårdguiden och se vad som gäller där du bor på www.1177.se