Om atopiska sjukdomar och allergier

Om atopiska sjukdomar

Att vara atopiker innebär att man reagerar lättare på ämnen (allergener) i omgivningen, speciellt de som man andas in eller får i sig via maten

Vad är en atopisk sjukdom?

Ordet ”atopi” används för att beskriva en ärftlig benägenhet (tendens) att producera antikroppar (IgE-antikroppar) mot vanliga ämnen i vår närmiljö såsom damm, pollen eller mat. Antikropparna gör att man utvecklar olika allergiska sjukdomar som födoämnesallergi, hösnuva (pollenallergi), allergisk astma och/eller atopisk dermatit (atopiskt eksem).

Om man har en atopisk sjukdom så har man också en ökad risk att få andra atopiska sjukdomar. Det är därför inte ovanligt att ha både atopisk dermatit och exempelvis astma.
 

Atopisk dermatit, även kallat atopiskt eksem

Atopisk dermatit är en inflammatorisk hudsjukdom som ger torr hud med röda, kliande utslag. Oftast får man sjukdomen första gången i spädbarnsåldern och de flesta växer ifrån sina problem under tonåren. Runt en fjärdedel fortsätter däremot att ha problem med atopiska eksem även som vuxna. Ungefär 30% av de barn som haft atopiskt eksem utvecklar även allergi mot något födoämne och av de barn som haft måttliga till svåra atopiska eksem har hälften en ökad risk att utveckla astma och 75% en ökad risk att få hösnuva. Läs mer om atopisk dermatit här.

Den atopiska marschen

De atopiska sjukdomarna brukar uppstå i en viss ordning. Läs om den "atopiska marschen" här.

Födoämnesallergi

Om man har en matallergi, födoämnesallergi, så innebär det att man är allergisk mot något man äter eller dricker. Symptomen kan variera från hudutslag, irritation i munnen, svullnad på läppar och mun till kräkningar och ont i magen. I värsta fall kan man också drabbas av en stark allergisk reaktion (anafylaxi) vilket kan vara direkt livshotande om man inte får snabb behandling. Mer än 170 födoämnen har rapporterats aktivera IgE-antikroppar, men det är vanligast att man reagerar på komjölk, ägg, nötter, fisk eller skaldjur. De olika matallergierna utvecklas oftast i takt med att de introduceras. Därför är det vanligt att små barn först reagerar på mjölk följt av ägg och allteftersom de blir äldre utvecklar andra födoämnesallergier. Sedan kan de som vuxna börja reagera på nötter och skaldjur eller få korsallergier på grund av pollenallergi. En korsallergi innebär att man reagerar på liknande allergener fast från en annan källa, exempelvis kan man bli överkänslig mot äpplen, nötter eller stenfrukter vid björkpollenallergi. De flesta födoämnesallergier som utvecklas hos barn går dock över med tiden. Detta gäller särskilt allergier mot mjölk, ägg och vete. Allergier som kommer senare i livet har en större risk att bli bestående och har du en gång blivit allergisk mot nötter varar den allergin troligtvis livet ut. Av de barn som har födoämnesallergi har ungefär hälften atopiskt eksem, ca 40% astma och runt 30% har hösnuva.


Atopisk astma

Vid atopisk astma (allergisk astma) så överreagerar kroppens immunförsvar på något ämne som egentligen inte är farligt, exempelvis pollen, kvalster eller ämnen från pälsdjur. Kroppen bildar IgE-antikroppar som gör att man kan få svårt att andas, börjar hosta eller får en väsande andning. Att diagnostisera barn under tre år med astma kan vara svårt eftersom många barn har återkommande väsande andning och hosta på grund av inflammerade luftvägar utan att faktiskt lida av astma. Det är också svårt att mäta lungfunktionen hos så små barn. Om det finns atopiska sjukdomar i familjen eller om barnet redan har atopiskt eksem och/eller annan allergisk känslighet mot pollen eller mat så finns en risk att barnet kommer att utveckla riktig astma. Atopi ligger bakom 75% av alla fall där barn har astma och 50% av fallen bland vuxna. Andra atopiska sjukdomar följer eller förekommer ofta samtidigt med astma och uppemot 40% av alla barn med astma har även haft atopisk dermatit. Och personer med atopisk astma har i 80% av fallen även hösnuva till skillnad mot 30% av de med icke-atopisk astma.


Hösnuva och pollenallergi

Hösnuva, eller allergisk rinit som är den medicinska termen, beror på en inflammation i luftvägarna och ger symptom som rinnande näsa eller nästäppa, kliande ögon och nysattacker. Symptomen orsakas av en överkänslighet mot pollen (säsongsbunden rinit) eller damm/päls-och kvalsterallergi (helårsrinit). De flesta atopiker har bara säsongsbaserade problem men vissa har problem året om. Sjukdomen är vanligast bland personer mellan 20 och 40 år.


Faktorer som orsakar atopiska sjukdomar

Det finns flera olika faktorer som bidrar till att man utvecklar en atopisk sjukdom, både genetiska och miljömässiga. Bland annat kan en genmutation i huden (filaggrinmutation), antikroppar i immunförsvaret eller överdriven hygien påverka.


Filaggrinmutation

Filaggrin kallas den gen som kodar för ett protein som hjälper till att hålla huden mjuk och hudbarriären intakt. Om man har en mutation i genen så klarar huden inte av att hålla kvar fukt och släpper lättare igenom ämnen som kan reta immunförsvaret och orsaka inflammation och klåda. En filaggrinmutation har upptäckts hos över hälften av alla personer med måttlig till svår atopisk dermatit och tros därför vara en av de viktigaste faktorerna bakom sjukdomen. En studie visade att små barn med filaggrinmutation hade en ökad risk för känslighet mot vissa födoämnen, utan att detta nödvändigtvis orsakade allergi, vilket tyder på att en försvagad hudbarriär även kan påverka hur känslig man är mot viss mat. Bland personer med atopiskt eksem och filaggrinmutation fanns även en ökad risk för astma och hösnuva. Det finns teorier om att en effektiv behandling av atopiskt eksem vid tidig ålder skulle kunna minska risken för andra atopiska sjukdomar senare i livet.


Immunologiska faktorer

Förutom filaggrin-genen finns det celler i immunförsvaret som tros ligga bakom atopisk dermatit. Även om vi inte vet exakt hur mekanismerna bakom atopisk dermatit fungerar så vet vi att två interleukiner i immunförsvaret, IL-4 och IL-13, är involverade. Interleukiner är signalsubstanser som ingår i vårt försvar mot sjukdomar och inflammatoriska processer. Hos personer med atopiskt eksem är nivåerna av IL-4 och IL-13 högre än normalt. När hudbarriären redan är försvagad blir det lättare för allergener och bakterier att ta sig in i huden, vilket aktiverar kroppens immunförsvar. Så fort partiklarna har tagit sig igenom hudbarriären startar en inflammationsprocess. Immuncellerna frisätter interleukiner som orsakar rodnad och klåda på hudens yta. Detta leder till ihållande eller återkommande inflammationer – vilket framkallar symptomen man får vid atopisk dermatit. Läs mer om symtom för atopiskt eksem här. När eksemen ger svår klåda och man kliar sig, ökar inflammationen i huden ytterligare, och det skapas en ond cirkel.


Överdriven hygien (hygienhypotesen)

Hygienhypotesen presenterades för första gången av professor David Strachan år 1989. Han påstod att det var den överdrivna hygienen och minskad utsatthet för infektioner i västvärlden som gjort att antalet atopiska sjukdomar ökat. Hans teori baserades på insikten om att yngre syskon, som oftare fick olika infektioner, inte lika ofta drabbades av atopiska sjukdomar som sina äldre syskon. Senare observationer har stärkt hans argument. Till exempel har det visat sig att barn som vuxit upp på bondgård bland olika djur också klarar sig bättre från atopiska sjukdomar än de som vuxit upp i hem med färre bakterier.