Vad är en atopisk sjukdom?
Ordet ”atopi” används för att beskriva en ärftlig benägenhet (tendens) att producera antikroppar (IgE-antikroppar) mot vanliga ämnen i vår närmiljö såsom damm, pollen eller mat. Antikropparna gör att du kan utveckla sjukdomar som födoämnesallergi, hösnuva (pollenallergi), allergisk astma och atopisk dermatit (atopiskt eksem).
Om du har en atopisk sjukdom har du också en ökad risk att få andra atopiska sjukdomar. Det är därför inte ovanligt att ha både atopisk dermatit och exempelvis astma.
Atopisk dermatit, även kallat atopiskt eksem
Atopisk dermatit är en inflammatorisk hudsjukdom som ger torr hud med röda, kliande utslag. Oftast får man sjukdomen första gången i spädbarnsåldern och de flesta växer ifrån sina problem under tonåren. Runt en fjärdedel fortsätter däremot att ha problem med atopiskt eksem även som vuxna. Ungefär 30% av barn som haft atopiskt eksem utvecklar även allergi mot något födoämne, och av barn som haft måttligt till svårt atopiskt eksem har hälften en ökad risk att utveckla astma och 75% en ökad risk att få hösnuva.
Den atopiska marschen
De atopiska sjukdomarna brukar uppstå i en viss ordning. Läs om den "atopiska marschen" här.
Är du atopiker?
Att vara atopiker innebär att du reagerar lättare på så kallade allergener, ämnen som finns i din omgivning. Ofta reagerar du på allergener som finns i luften eller i maten du äter.
Födoämnesallergi
Att ha en matallergi, födoämnesallergi, innebär att du är allergisk mot något du äter eller dricker. Symtomen kan variera från hudutslag, irritation i munnen och svullnad på läpparna och munnen till kräkningar och ont i magen. I värsta fall kan du också drabbas av en stark allergisk reaktion (anafylaxi) vilket kan vara direkt livshotande om du inte får snabb behandling. Mer än 170 olika födoämnen triggas av IgE-atikroppar. Men vanligast är att reagera på är komjölk, ägg, nötter, fisk eller skaldjur. De olika matallergierna utvecklas oftast i takt med att att olika födoämne introduceras för ett barn. Därför är det vanligt att små barn först reagerar på mjölk följt av ägg. Allteftersom de blir äldre utvecklas andra födoämnesallergier. Senare, som vuxna, kan de börja reagera på nötter och skaldjur, och de kan få olika korsallergier på grund av pollenallergi.
En korsallergi innebär att man reagerar på liknande allergener fast från en annan källa, exempelvis kan man bli överkänslig mot äpplen, nötter eller stenfrukter vid björkpollenallergi. De flesta födoämnesallergier som utvecklas hos barn går dock över med tiden. Detta gäller särskilt allergier mot mjölk, ägg och vete. Allergier som kommer senare i livet har en större risk att bli bestående, och har du en gång blivit allergisk mot nötter varar den allergin troligtvis livet ut. Av barn som har födoämnesallergi har ungefär hälften atopiskt eksem, ca 40% astma och runt 30% hösnuva.
Atopisk astma
Vid atopisk astma (allergisk astma) så överreagerar kroppens immunförsvar på något ämne som egentligen inte är farligt, exempelvis pollen, kvalster eller ämnen från pälsdjur. Kroppen bildar IgE-antikroppar som gör att du kan få svårt att andas, börjar hosta eller får en väsande andning. Att diagnostisera barn under tre år kan vara svårt eftersom det inte är ovanligt att barn har återkommande väsande andning och hosta ändå, på grund av inflammerade luftvägar och utan att lida av astma.
Det är också svårt att mäta lungfunktionen hos barn. Om det finns atopiska sjukdomar i familjen eller om barnet redan har atopiskt eksem och/eller annan allergisk känslighet mot pollen eller mat, då finns en risk att barnet kommer att utveckla astma. Atopi ligger bakom 75 procent av alla fall där barn har astma. När det gäller vuxna är motsvarande siffra 50 procent. Andra atopiska sjukdomar följer eller förekommer ofta samtidigt med astma. Uppemot 40 procent av alla barn med astma har även haft atopisk dermatit. Personer med atopisk astma har i 80 procent av fallen även hösnuva, till skillnad mot 30 procent av de med icke-atopisk astma.
Hösnuva och pollenallergi
Hösnuva, eller allergisk rinit som är den medicinska termen, beror på en inflammation i luftvägarna. Det ger symtom som rinnande näsa eller nästäppa, kliande ögon och nysattacker. Symtomen orsakas av en överkänslighet mot pollen (säsongsbunden rinit) eller damm-/päls- och kvalsterallergi (helårsrinit). Många atopiker har säsongsbaserade problem medan andra har problem året om.
Faktorer som orsakar atopiska sjukdomar
Det finns flera olika faktorer, såväl genetiska som miljömässiga, som bidrar till att du utvecklar en atopisk sjukdom. En genmutation i huden (filaggrinmutation), antikroppar i immunförsvaret eller överdriven hygien är exempel på sådana faktorer.
Vad är en filaggrinmutation?
Filaggrin kallas ett protein som hjälper till att hålla huden mjuk och hudbarriären intakt. Om du har en mutation i genen för filaggrin så klarar huden inte av att hålla kvar fukt och släpper lättare igenom ämnen som kan reta immunförsvaret, orsaka inflammation och klåda. En filaggrinmutation har upptäckts hos över hälften av alla personer med måttlig till svår atopisk dermatit och tros därför vara en av de viktigaste faktorerna bakom sjukdomen. En studie har visat att små barn med filaggrinmutation har en ökad risk för känslighet mot vissa födoämnen, utan att detta nödvändigtvis orsakar allergi. Detta tyder på att en försvagad hudbarriär även kan påverka hur känsligt ett barn är mot viss mat. Bland personer med atopiskt eksem och filaggrinmutation fanns även en ökad risk för astma och hösnuva. Det finns teorier om att en effektiv behandling av atopiskt eksem vid tidig ålder skulle kunna minska risken för andra atopiska sjukdomar senare i livet.
Immunologiska faktorer
Utöver filaggrin-genen tros celler i immunförsvaret ligga bakom atopisk dermatit. Även om vi inte vet exakt hur mekanismerna bakom atopisk dermatit fungerar så vet vi att två interleukiner i immunförsvaret, IL-4 och IL-13, är involverade. Interleukiner är signalsubstanser som ingår i vårt försvar mot sjukdomar och inflammatoriska processer. Hos personer med atopiskt eksem är nivåerna av IL-4 och IL-13 högre än normalt. När hudbarriären redan är försvagad blir det lättare för allergener och bakterier att ta sig in i huden, vilket aktiverar kroppens immunförsvar. Så fort partiklarna har tagit sig igenom hudbarriären aktiveras en inflammationsprocess. Immuncellerna frisätter interleukiner som orsakar rodnad och klåda på hudens yta. Detta leder till ihållande eller återkommande inflammation – vilket framkallar symptomen du kan få vid atopisk dermatit. Om eksemen ger svår klåda och du kliar dig, ökar inflammationen i huden ytterligare, och det skapas en ond cirkel.
Överdriven hygien (hygienhypotesen)
Hygienhypotesen presenterades för första gången av professor David Strachan år 1989. Han påstod att överdriven hygien och minskad utsatthet för infektioner i västvärlden ökade antalet atopiska sjukdomar. Hans teori baserades på insikten om att yngre syskon, som oftare får olika infektioner, inte lika ofta drabbades av atopiska sjukdomar som sina äldre syskon. Senare observationer har stärkt hans argument. Till exempel har det visat sig att barn som vuxit upp på bondgård bland olika djur också klarar sig bättre från atopiska sjukdomar än de som vuxit upp i hem med färre bakterier.