Typ 2-inflammation - orsaken till ditt tillstånd?

Alla har en försvarsmekanism som kallas typ 2-immunsvar. När din kropp känner av vissa typer av infektioner skickar den ut specifika immunceller - typ 2-inflammatoriska celler - för att bekämpa inkräktarna genom att skapa inflammation.

Men för vissa människor går immuncellerna till angrepp även när det inte finns någon infektion, så att de skadar kroppen. Detta överaktiva immunsvar kallas typ 2-inflammation.

Typ 2-inflammation påverkar en på olika sätt i olika delar av kroppen, vilket bidrar till svåra och oförutsägbara symtom.

 

Titta på videorna för att lära dig hur Julias luftvägar och Almas hud – och deras liv – påverkas av typ 2-inflammation.

Känner du igen dig i deras berättelser?

Möt Alma som lever med atopiskt eksem

Alma känner att hennes atopiska eksem styr hennes liv. Följ med på Almas resa för att se hur atopiskt eksem påverkar hennes vardag.

Möt Julia som lever med astma

Julia lider av astma, och allt om det har nyligen blivit värre. Följ med på Julias resa för att se hur hennes okontrollerade tillstånd påverkar henne och hennes familj.

Vilka upplever typ 2-inflammation?

Typ 2-inflammation bidrar till en rad olika sjukdomar. Många av dem kallas för "atopiska", "allergiska" eller "eosinofila." Om du lever med en typ 2-inflammatorisk sjukdom är det mer sannolikt att du även har en annan, som drivs av samma inflammation.

  • Astma
  • Hudåkommor som atopisk dermatit (AD)
  • Nasala polyper, eller kronisk rhinosinusit med nasal polypos (CRSwNP)
  • Vissa livsmedelsallergier

Sjukdomshistorik i släkten och utlösande faktorer i miljön kan vara de bästa tecknen för att upptäcka typ 2-inflammation, men för vissa sjukdomar finns det också vetenskapliga prover.

Om du har astma, fråga din läkare om andnings- och blodprover för att identifiera vilken typ av inflammation som ligger till grund för din sjukdom.

Atopiskt eksem, astma eller näspolyper - kan det vara typ 2-inflammation?

Kliande eksem, okontrollerad astma, luktförlust? Det kan finnas ett vanligt underliggande tillstånd - typ 2-inflammation. Se hur inflammationen för samman olika människors resor.

Varför är det svårt att kontrollera?

Utlösande faktorer i miljön kan göra det värre

Inflammationen kan skada kroppens skyddade ytor, såsom hud och slemhinnor. Därför kan faktorer som allergener, träning, stress, väder och föroreningar leda till typ 2-inflammation och orsaka att symtomen förvärras.

Ett långsiktigt problem

Typ 2-inflammation är kronisk, vilket innebär att den alltid finns i kroppen, även när symtomen inte känns eller syns. Typ 2-inflammatoriska sjukdomar diagnostiseras ofta först i barndomen men kan utvecklas i alla åldrar och kan påverka människor i flera år eller till och med hela livet.

Det kan bidra till flera sjukdomar

Många människor med en typ 2-inflammatorisk sjukdom har ytterligare sjukdomar på grund av samma underliggande inflammation, vilket kan göra livet ännu svårare. Ofta diagnostiseras den svårare sjukdomen först.

Arbetar för sjukdomskontroll vid atopiskt eksem

Alma bestämmer sig för att förstå sin sjukdom bättre och tar ett sjukdomskontrolltest online för att se hur detta hjälper henne att påbörja en förändring.

Arbetar för sjukdomskontroll vid svår astma

Julia lär sig något som får henne att träffa en astmaspecialist. Läs om hur Julia får hjälp för sin situation.

Flera sjukdomar har ett samband

Typ 2-inflammation påverkar en på olika sätt i olika delar av kroppen, vilket bidrar till svåra och oförutsägbara symtom.

Det är dags att omvärdera din sjukdom och se den från ett nytt perspektiv. Ta reda på om typ 2-inflammation kan spela en roll så att du kan börja ställa rätt frågor.

    Om du lever med AD (en form av eksem), särskilt måttliga till svåra former, är du bekant med den återkommande torra, fjällande huden och röda eller mörka utslag som orsakar intensiv, ihållande klåda. Många människor diagnostiseras med denna kroniska sjukdom som barn och upplever oförutsägbara symtom under hela vuxen ålder.

    Eftersom AD påverkar människor så tydligt kämpar många människor med självförtroende och ångest. De skäms ofta över sin sjukdom och gömmer sitt sanna jag.

    Astmasymtomer som hosta, pipande andning och andningssvårigheter kan begränsa en i vardagen. Ofta utlöses astmaanfall av saker i miljön, såsom pollen, rök eller till och med träning, vilket gör det svårt att planera och utföra sina dagliga aktiviteter.

    Har du hört begreppen "allergisk" eller "eosinofil" för att beskriva din astma? För personer med dessa typer av astma bidrar typ 2-inflammation till sjukdomen.

    Personer med näspolyper har godartade utväxter i sina bihålor. Detta kan leda till rinnande näsa, andningssvårigheter, ansiktssmärtor och nästäppa. Det kan få en att känna sig och se ut som att man ständigt är sjuk.

    Många upplever att de tappar luktsinnet, vilket är mer än bara besvärligt. Det kan få människor att gå miste om vardagliga upplevelser som att laga mat eller äta ute och det kan få dem att känna sig otrygga om de inte kan upptäcka till exempel lågor eller rök.

    Känslighet för allergener i olika livsmedel, som jordnötter, kan orsaka utslag, andningssvårigheter, tryck över bröstet eller halsen och till och med allergisk chock, en livshotande reaktion.

    Om du har en födoämnesallergi vet du förmodligen hur svårt det kan vara att delta i vardagliga aktiviteter, som att äta på restaurang. Detta kan göra känslan av att vara "annorlunda" ännu större.

    • B. Pulendran, D. Artis, "New paradigms in type 2 immunity," Science, vol. 337, no. 6093, pp. 431-5,  2012.
    • C.M. Lloyd and R.J. Snelgrove, "Type 2 immunity - Expanding our view," Science Immunology, vol. 3, no. 25, pp. eaat1604, 2018.
    • T. Zuberbier, S.J. Orlow, A.S. Paller, et al., ”Patient perspectives on the management of atopic dermatitis,” Journal of Allergy and Clinical Immunology, vol.  118, no. 1, pp. 226-232, 2006.
    • R. Sidbury, W.L. Tom, J.N. Bergman, et al., “Guidelines of care for the management of atopic dermatitis: Section 4. Prevention of disease flares and use of adjunctive therapies and approaches. Journal of the American Academy of Dermatology,” vol. 71, no. 6, pp. 1218-33, 2014.
    • The Global initiative for Asthma (GINA). GINA PATIENT GUIDE: YOU CAN CONTROL YOUR ASTHMA. 2021. Available at: https://ginasthma.org/wp-content/uploads/2021/05/GINA-Patient-Guide-2021-copy.pdf. Accessed: Oct 2022.
    • J.I Silverberg, “Comorbidities and the impact of atopic dermatitis,” Annals of Allergy, Asthma & Immunology, vol. 123, no. 2, pp. 144-151, 2019.
    • D. E. Shaw, A. R. Sousa and S. J. Fowler, “Clinical and inflammatory characteristics of the European U-BIOPRED adult severe asthma cohort,” European Respiratory Journal, vol. 46, no. 5, pp. 1308-1321, 2015.
    • J.I. Silverberg, J.M. Gelfand, and D.J. Margolis, “Association of atopic dermatitis with allergic, autoimmune, and cardiovascular comorbidities in US adults,” Ann Allergy Asthma Immunol, vol. 121, no. 5, pp. 604-612, 2018.
    • E. Heffler, F. Blasi and M. Latorre, “The Severe Asthma Network in Italy: Findings and Perspectives.,” Journal of Allergy and Clinical Immunology, vol. 7, no. 5, pp. 1462-1468, 2018.
    • G. Khan, Vandeplas and Huynh T, “The Global Allergy and Asthma European Network (GALEN rhinosinusitis cohort: a large European cross-sectional study of chronic rhinosinusitis patients with and without nasal polyps,” Rhinology, vol. 57, no. 1, pp. 32-42, 2019.
    • J.C. Staniorski, C.P.E. Price, and A.R. Weibman, “Asthma onset pattern and patient outcomes in a chronic rhinosinusitis population,” Int Forum Allergy Rhinol, vol. 8, no. 4, pp. 495-503, 2018.
    • C. Philpott, S. Erskine and C. Hopkins, “Prevalence of asthma, aspirin sensitivity and allergy in chronic rhinosinusitis: data from the UK National Chronic Rhinosinusitis Epidemiology Study,” Respiratory Research, vol. 19, p. 129, 2018.
    • D. Bonamonte, A. Filon,i M. Vestita, “The Role of the Environmental Risk Factors in the Pathogenesis and Clinical Outcome of Atopic Dermatitis”, Biomed Res Int, vol. 2019, art. 2450605, 2019.
    • W. Cookson, “The alliance of genes and environment in asthma and allergy”, Nature, vol. 25, no. 402(6760 Suppl), pp. B5-11, 1999.
    • J.N. Liu, et al, “The prevalence of serum specific IgE to superantigens in asthma and allergic rhinitis patients,” Allergy, Asthma & Immunology Research, vol. 6, no.3, pp. 263-266, 2014.
    • R.P. Schleimer and S. Berdnikovs, “Etiology of epithelial barrier dysfunction in patients with type 2 inflammatory diseases,” Journal of Allergy and Clinical Immunology, vol. 139, no. 6:1752-1761, 2017.
    • J. Arndt, N. Smith and F. Tausk, “Stress and atopic dermatitis”, Curr Allergy Asthma Rep, vol. 8, no. 4, pp. 312-7, 2008.
    • M. Tsuge, M. Ikeda, N. Matsumoto, et al. “Current Insights into Atopic March”, Children (Basel), vol. 19; no. 8(11), pp. 1067, 2021.
    • L.F. Eichenfield, et al., "Guidelines of care for the management of atopic dermatitis: section 1. Diagnosis and assessment of atopic dermatitis," Journal of the American Academy of Dermatology, vol. 70, no. 2, pp. 338-351, 2014.
    • N. Maison, et al, "T2-high asthma phenotypes across lifespan,” European Respiratory Journal, vol. 60, no. 3, pp. 2102288, 2022.
    • European Forum for Research and Education in Allergy and Airway Diseases. 2022. https://www.euforea.eu/crswnp. Accessed Oct 2022.
    • S. Nordin, H. Blomqvist, P. Olsson, et al., “Effects of smell loss on daily life and adopted coping strategies in patients with nasal polyposis with asthma.” Acta oto-laryngologica, vol. 131, no. 8, pp. 826-32, 2011.
    • N. Saydy, P. Moubayed and M. Desrosiers, "Patient perspectives on endoscopic sinus surgery for chronic rhinosinusitis,” Journal of Otolaryngololy Head Neck Surgery, vol. 50, no. 34, 2021.
    • C. Prussin, J. Lee J, B. Foster, “Eosinophilic gastrointestinal disease and peanut allergy are alternatively associated with IL-5+ and IL-5− TH2 responses,” Journal of allergy and clinical immunology, vol. 124, no. 6, pp. 1326-32, 2009.