Att vara förälder till ett barn med atopiskt eksem

Atopiskt eksem – även kallat atopisk dermatit (AD) – är en kronisk, inflammatorisk hudsjukdom som kännetecknas av torr hud och intensiv klåda. Det är en av de vanligaste formerna av eksem hos barn och ungefär 15–30 % av alla barn i Sverige har atopiskt eksem. 

Att vara förälder till ett barn med atopiskt eksem kan kännas utmanande och krävande på många olika sätt. Det kan kännas som att du behöver bli expert på ämnet och att du behöver ägna mycket tid åt att söka information för att lindra ditt barns obehag. Eftersom ett barns klåda ofta leder till påverkan på sömnen för både barn och föräldrar, är det också vanligt att känna sig trött och utmattad. Många oroar sig för sitt barns framtid när man ser de begränsningar och utmaningar barnet har på grund av sina eksem.
 

Varför uppstår atopiskt eksem?

I kroppen

Personer med atopiskt eksem har ett överaktivt immunförsvar och en försvagad hudbarriär. Den underliggande orsaken är en inflammation som kallas typ 2-inflammation, som gör att immunförsvaret överreagerar på vanliga ämnen i omgivningen som i normala fall är ofarliga. När hudbarriären är skadad kan allergener och bakterier lättare ta sig in i huden, vilket ytterligare kan förvärra inflammationen. Det innebär att även om ditt barns hud i perioder kan verka frisk, finns det fortfarande inflammation under hudens yta som kan blossa upp vid ett senare tillfälle.
 

I huden

Normalt håller sig huden mjuk och smidig med hjälp av fetter och vattenbindande molekyler. Vid atopiskt eksem har man en försvagad hudbarriär och en minskad mängd av dessa ämnen. Huden blir torr och bakterier och främmande ämnen tar sig lättare in i huden. Vid atopiskt eksem är immunsystemet överaktivt och reagerar kraftigare på ämnen som tränger in i den skadade hudbarriären, till skillnad från hos personer med frisk hud. Detta utlöser en inflammatorisk reaktion som yttrar sig som rodnad, svullnad och intensiv klåda.

Växer det bort?

Man brukar säga att atopiskt eksem ofta ”växer bort”, och det stämmer att ca 60 % har blivit symptomfria i tonåren. Man ska dock alltid vara medveten om att om man har haft atopiskt eksem som barn, har man sannolikt en svagare hudbarriär och en underliggande typ 2-inflammation, som gör att man kan få tillbaka eksemen eller drabbas av andra typ 2-inflammatoriska sjukdomar som astma eller allergier senare i livet. Hos vissa försvinner inte eksemen efter barndomen utan man fortsätter leva med aktiva atopiska eksem upp till vuxen ålder

Symptom

Fysiska symptom inkluderar
  • Kliande hud som förvärras av att barnet klia
  • Svårt att sova på grund av kliande hud
  • Utslag som ser mer lila, bruna eller grå ut i mörkare hudtoner och röda i ljusare hudtoner
  • Torr hud som fjällar
  • Öppna, skorpiga eller vätskande sår
  • Tjock, ”läderaktig” hud, detta kallas lichenifiering

Till skillnad från andra typer av eksem som de allra minsta barnen kan ha, karaktäriseras atopiskt eksem av klåda. Om ditt barn är för litet för att berätta för dig om det kliar, kan du hålla utkik efter ”kli-beteenden” som att barnet gnuggar sig mot dig eller sitt underlag eller gnider till exempel benen mot varandra för att dämpa klådan.
 

Hur ser atopiskt eksem på barn ut?

Atopiskt eksem debuterar ofta redan i barndomen, oftast före fem års ålder. Det är vanligt att eksemen ”flyttar på sig” i olika åldrar.

Hos spädbarn och under första året sitter utslagen ofta på kinderna och kan sedan sprida sig till armar, mage, rygg, hals och blöjområde. Under den här tiden kan eksemen vara väldigt vitt spridda över kroppen.

Hos lite äldre barn (ca 1–4 år) sitter eksemen ofta i armveck och benveck, varför sjukdomen ibland kallas för böjveckseksem. Det är även vanligt att ha eksem runt munnen och på hals och nacke.

Hos barn i åldern 5 år eller äldre, kan eksemen fortfarande sitta kvar i böjvecken, men det är också vanligt att det sitter på händer, fötter, ansikte och nacke. Kliande fläckar bakom öronen eller i hårbotten kan också vara ett tecken på atopiskt eksem.

När barn går in i tonåren kan kan puberteten påverka deras symptom. Det kan ta sig uttryck i fläckar på ditt barns ögonlock, panna, hals eller kropp. Det är vanligt att man upplever en förbättringsperiod under de övre tonåren men att besvären sedan återkommer eller förvärras under 20-årsåldern eller i vuxen ålder. Det kan vara bra att veta för att förbereda barnet på detta och ha en plan för att hantera det, om situationen uppstår. 

Atopiskt eksem hos barn och ungdomar

Har ditt barn andra atopiska sjukdomar?

Typ 2-inflammation är den underliggande orsaken till atopiskt eksem, och gör att immunförsvaret överreagerar på vanliga ämnen i omgivningen. Ordet ”atopi” används för att beskriva en ärftlig benägenhet att producera antikroppar mot sådana ämnen. Om man har en atopisk sjukdom, har man en ökad risk att få andra atopiska sjukdomar – det är därför inte ovanligt att barn med atopiskt eksem även utvecklar exempelvis allergier, astma, eller eosinofil esofagit (inflammation i matstrupen som tar sig uttryck i sväljsvårigheter).

Vad menas med den atopiska marschen?

Den atopiska marschen beskriver ett barns utveckling av atopiska sjukdomar över tid. Studier visar att barn med atopiskt eksem har högre risk att utveckla astma och allergier, där ungefär 50% utvecklar pollenallergi och 30 % astma. 

Den atopiska marschen följer ofta ett mönster där atopiskt eksem och matallergi uppstår i spädbarnsåldern, pollenallergi i förskoleåldern och astma senare. Den atopiska marschen drabbar inte alla barn, men studier visar att det förekommer hos 20–40 % av barnen. 

Nyare forskning pekar på att tidig och effektiv behandling av atopisk sjukdom i barndomen kan spela en viktig roll i att bromsa den atopiska marschen och förhindra utvecklingen av astma, allergier.
 

Behandling av atopiskt eksem hos barn

Att få kontroll på eksemen

Målet med behandlingen av atopiskt eksem är alltid att barnet ska kunna leva utan begränsningar på grund av sina eksem. Det innebär att en bra behandling i princip ska kunna ta bort alla symptom, inklusive klåda. Om du upplever att ditt barn fortfarande har besvärande symptom trots att ni behandlar eksemen, är de inte väl kontrollerade. Då är det viktigt att få träffa en hudspecialist (dermatolog) för att se över behandlingen.

Er rätt att få träffa en specialist

Om eksemen inte är väl kontrollerade med hjälp av krämer, har ni rätt att få träffa en hudspecialist eller barnläkare som har erfarenhet av atopiskt eksem för att få rätt hjälp, eftersom ljusbehandling och systemisk behandling bara förskrivs i specialistvården.

 

Mjukgörande kräm

Egenbehandling med mjukgörande krämer ligger till grund för all behandling av atopiskt eksem. De hjälper till att skydda och stärka hudbarriären, vilket minskar torrhet och klåda och risken för försämringsperioder. Oberoende av vilka andra behandlingar man använder, ska man alltid fortsätta med mjukgörande, även under perioder när man är eksemfri. 

Inflammationsdämpande krämer 

Kortikosteroider minskar inflammation och klåda och används periodvis efter behov. Styrkan på kortikosteroider kan varieras beroende på eksemets svårighetsgrad och placering. Kalcineurinhämmare är en annan typ av inflammationsdämpande kräm som är effektiv mot inflammation och klåda. Den används främst på känsliga hudområden som ansikte och hudveck. Kortison finns i olika former – kräm, salva, lösning eller emulsion – och valet anpassas efter var på kroppen det ska användas. Kräm passar ofta i hudveck och vid vätskande eksem, medan lösning eller emulsion kan användas i hårbotten. 

Medicinsk ljusbehandling

Medicinsk ljusbehandling, som inkluderar UVA och UVB, används som kompletterande behandling när inflammationsdämpande krämer inte är tillräckliga. Behandlingen hjälper till att dämpa inflammationen och kan minska behovet av kortikosteroider. 

Systemisk behandling

Till skillnad från topikal behandling (krämer) som används lokalt på huden, påverkar systemisk behandling den underliggande inflammation som driver sjukdomen. Systemiska läkemedel används vid måttlig till svår atopiskt eksem när man inte har fått kontroll över eksemen med hjälp av topikal behandling. Det finns olika typer av systemisk behandling som påverkar inflammationsprocessen på olika sätt:

  • Biologiska läkemedel, där de flesta för behandling av atopiskt eksem är så kallade interleukin-hämmare (kallas förkortat “IL-hämmare”) och påverkar de interleukiner (budbärare i immunförsvaret) som driver den underliggande typ 2-inflammationen. Det finns IL-hämmare som är godkända för barn från 6 månder, godkännande varierar mellan olika läkemedel i denna grupp.
  • Syntetiska molekyler, där de flesta för behandling av atopiskt eksem är så kallade januskinas-hämmare (kallas förkortat “JAK -hämmare”) och påverkar januskinaser som är enzymer som är involverade i flera olika inflammationsprocesser. För närvarande är vissa JAK-hämmare godkända för barn från 12 år, men godkännanden kan variera mellan olika läkemedel i denna grupp. 

IL-hämmare rekommenderas i första hand vid måttliga-svåra besvär, och JAK-hämmare i andra hand.
 

Broschyr om atopiskt eksem hos barn

Ladda ner broschyren Atopiskt eksem hos barn för mer information, stöd och hjälp.

  • Så kan atopiskt eksem kännas för ditt barn och dig som förälder
  • Få ut mer av ditt barns läkarbesök, en guide 
  • Testa ditt barns eksem, QR-kod
     

Att prata med ditt barn om atopiskt eksem

Det kan vara svårt att förstå mekanismerna bakom atopiskt eksem, för en vuxen och ännu mer för ett barn. Nedan har vi försökt förenkla informationen så du kan läsa tillsammans med ditt barn, eller låta barnet läsa igenom texten på egen hand.

Hur kan man se på en nyfödd bebis om det kliar?

Hur vet man att ens barn har atopiskt eksem och inte ett annat typ av eksem? Och vilka behandlingar kan man ge till små barn med atopiskt eksem?
Få svar på dessa frågor och mycket mer i det här avsnittet av AtopikerPodden med barnläkaren och hudspecialisten Natalia Ballardini.

Avsnittet är fullspäckat med värdefull information för föräldrar vars barn kämpar med atopiskt eksem.

Att ha barn med atopiskt eksem kan vara utmanande och påverka hela familjelivet.

I det här avsnittet pratar vi med Manne Forssberg om livet som småbarnsförälder till barn med atopiskt eksem. Kan man lyckas med att smörja in ett motvilligt barn i en redan stressig morgonsituation? Vad är de bästa tipsen till föräldrar för att tackla eksemen?
Musik titel: “Miracle Dots”. Komponerad av: Michael Boumendil. Redigerad och producerad av: Sixième Son (SACEM).

Hur hjälper man sin tonåring att själv ta hand om sina atopiska eksem?

Ett samtal med sjuksköterska Susanne Lundin och författare, influencer och pappa Manne Forssberg om ansvar, kunskap – och att våga släppa taget, men inte helt.
Avsnittet berör:

  • Hur man kan rusta barn att själva hantera vårdkontakter och behandling
  • Vanliga fallgropar när man lämnar barnsjukvården
  • Balansen mellan att vara stödjande och att låta barnet ta eget ansvar.