Vad är det som kliar?

Det kan finnas många olika orsaker till att du får utslag på huden. Kanske beror det på en allergisk reaktion, en infektion, eller en kronisk sjukdom?

Om huden är torr, röd och kliar kan det vara någon typ av eksem. Men det finns även andra hudutslag som kan ge liknande symtom. Vissa utslag är helt ofarliga medan andra kan vara tecken på allvarligare problem. Hos vuxna kan eksem ibland blandas ihop med nässelutslag, psoriasis eller rosacea. Bland barn kan även svinkoppor, höstblåsor, tredagarsfeber och vattkoppor påminna om eksem. Det enda sättet att säkert veta vilken typ av hudåkomma du har, är att rådfråga en läkare.

Har du ATOPISKT EKSEM?

Här gör du snabbt ett test som visar hur allvarliga dina problem är.

Snabbnavigera

    Eksem

    Eksem innebär en inflammation i huden som gör att huden blir torr, röd och ofta kliar. Det kan finnas olika orsaker till att eksem uppstår, det kan till exempel bero på torr hud, försvagad hudbarriär eller att du kommit i kontakt med något som du är allergisk mot. Eksem smittar inte. Beroende på hur eksemet känns och hur det ser ut ställs olika diagnos. Det kan vara atopisk dermatit (även kallat atopiskt eksem), mjälleksem, kontakteksem, myntformat eksem eller underbenseksem.

    Nässelutslag

    Nässelutslag visar sig som upphöjda utslag som kliar. De har samma färg som huden eller så är det ljusröda. Många gånger kommer klådan före utslagen. De kan snabbt ändra form och plats på kroppen och lämnar inga spår efter sig. Nässelutslag kan bero på många olika saker, till exempel orsakas av en allergisk reaktion mot viss mat, ett getingstick eller av en icke-allergisk reaktion på infektion eller på ett läkemedel. I ovanliga fall uppkommer nässelutslag på grund av tryck, kyla, sol eller fysisk ansträngning. Ibland är nässelutslag en del av en allergisk reaktion som i sällsynta fall kan leda till anafylaktisk chock.

    Psoriasis

    Psoriasis är en ärftlig hudsjukdom som ger röda fläckar på kroppen, hud som fjällar och som ibland kliar. Utslagen kan sitta var som helst på kroppen men sitter oftast på armbågar, knän, underben, i hårbotten och på nedre delen av ryggen. Sjukdomen orsakas av en inflammation i huden och kommer ofta i skov (perioder då symtomen blossar upp). Det finns flera olika sorters psoriasis som plack psoriasis, guttat psoriasis, invers psoriasis eller nagelpsoriasis. Vissa personer med psoriasis kan även få värk i lederna, så kallas psoriasisartrit. 

    Rosacea

    Rosacea är en hudsjukdom som ger rodnad, knottror och röda utslag, oftast i ansiktet. Du kan även känna att det hettar eller sticker i ansiktet. Oftast sätter sig utslagen i pannan, på kinderna, näsan och hakan. Ingen vet inte säkert vad sjukdomen beror på, men besvären kan bland annat utlösas av stark mat, alkohol, stress och sol. Sjukdomen smittar inte och debuterar oftast efter 30-årsåldern.

    Medaljongsjuka (pityriasis rosea)

    Medaljongsjuka (som på latin heter pityriasis rosea och även kallas fjällros) är en hudsjukdom som är vanligast bland barn i skolåldern och unga vuxna (10–35 år). Namnet kommer från rosea (skär) och pityriasis (fjällande). Sjukdomen kan börja med att du får ett första ovalt utslag på några centimeter, en så kallad primärmedaljong, på överkroppen, armar eller lår. Inom några veckor uppstår flera liknande men mindre utslag i närheten av det första. Ansiktet utsätts oftast inte. Hudutslagen är rosa, fjällar och kan ibland även klia. Ingen vet inte exakt vad sjukdomen beror på men den tros bero på ett virus och den är vanligast under våren och hösten. Medaljongsjuka smittar inte och brukar gå över av sig själv inom några månader.

    Vattkoppor

    Vattkoppor är en väldigt smittsam virussjukdom som orsakas av varicella zoster virus (VZV) och den drabbar främst barn. När du har haft sjukdomen en gång så är man immun och kan därför inte drabbas igen. Det tar 10–20 dagar mellan smittotillfället och tills dess att symtomen syns.  Sjukdomen börjar många gånger med feber för att sedan ge röda utslag på huden som utvecklas till vätskefyllda blåsor som kliar. Symtomen blir värre ju äldre man är när man får vattkopporna.

    Svinkoppor (impetigo)

    Svinkoppor är en smittsam bakterieinfektion i huden som oftast drabbar barn i förskoleåldern, men som kan uppstå i alla åldrar. Infektionen visar sig som små röda prickar som sedan blir till små blåsor fyllda med var. Ibland blir huden bara röd och glansig. Svinkoppor är vanligast i ansiktet, men de kan även finnas på andra delar av kroppen. Svinkopporna bryter många gånger ut i samband med en förkylning då bakterier lättare får fäste i fuktig eller irriterad hud. Barn med eksem får lättare sjukdomen då hudbarriären redan är försvagad.

    Höstblåsor

    Höstblåsor är en virusinfektion som främst förekommer bland barn under 10 år. Infektionen smittar genom kontakt och är vanligast under sensommar och höst. Symtom är feber i kombination med blåsor som sätter sig i och runt munnen och ibland även på händer, fötter och på rumpan. Sjukdomen kallas därför ibland även för hand- fot- och munsjukan. Sjukdomen smittar via nära kontakt, till exempel via handkontakt och är mest smittsam under de första dagarna. Oftast går sjukdomen över av sig själv inom någon vecka.

    Mässling

    Mässling är en väldigt smittsam och potentiellt farlig virussjukdom som till stor del är utrotad i Sverige, tack vare det allmänna vaccinationsprogrammet. Symtomen är hög feber, torrhosta, snuva, ljuskänslighet och svullna lymfkörtlar, följt av utslag i ansiktet som sedan sprids över kroppen. Utslagen är först ljusröda men mörknar sedan och flyter ihop. Det finns stor risk för följdsjukdomar som inflammation i öron, lungor och bihålor. I värsta fall kan man även få hjärninflammation som kan vara livshotande. Sjukdomen är vanligare utomlands men kan fortfarande bryta ut i Sverige då och då.

    Tredagarsfeber (exanthema subitum)

    Tredagarsfeber är en ofarlig virussjukdom som är vanlig hos barn mellan 6 månader och två år. Sjukdomen börjar med hög feber som varar i cirka tre dygn. När febern går ner får barnet ofta röda utslag på mage och rygg som inom några dagar försvinner av sig själva. En del barn får inga utslag. Barnet kan bara få tredagarsfeber en gång.