Frågor om atopiskt eksem
Atopiskt eksem, som inom vården även kallas atopisk dermatit, kan vara en svår sjukdom att få bukt med. Många som lider av eksemet upplever att de inte får tillräckligt med hjälp eller så känner de sig inte lyssnade på. Huruvida dina problem är milda eller svåra kan också påverka upplevelsen av att bli tagen på allvar eller inte. Därtill är det inte alla som vet att det finns möjlighet att få träffa en specialiserad hudläkare, en så kallad dermatolog. Om du redan vet att du har atopisk dermatit så kan du göra ett självskattningstest för att ta reda på om dina besvär klassas som milda, måttliga eller svåra. Allt för att få bättre kontroll på din sjukdom. Testet är det erkända verktyget POEM (Patient Oriented Eczema Measure) som används av hudläkare.
Det kan också vara bra att fundera över de olika saker som du vill ta upp med läkaren innan du bokar tid. Läs mer om hur det är att leva med atopisk dermatit och vad man kan behöva prata med sin läkare om här.
Har du ATOPISKT EKSEM?
Med ett självskattningstest kan du som redan vet att du har atopisk dermatit ta reda på om dina besvär klassas som milda, måttliga eller svåra. Allt för att få bättre kontroll på din sjukdom. Testet är det erkända verktyget POEM (Patient Oriented Eczema Measure) som används av hudläkare.
5 vanliga frågor och svar – för dig med atopiskt eksem
Atopiskt eksem är en kronisk hudsjukdom som innebär att man har en inflammation i huden. Att sjukdomen är kronisk betyder att sjukdomen är långvarig och inte går att bota. Du som har atopiskt eksem har en svagare hudbarriär, vilket gör att allergener och bakterier lättare kan ta sig in i huden och aktivera kroppens immunförsvar. Orsaken till atopiskt eksem är multifaktoriell och påverkas av både genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer.
Det finns en del saker som du själv kan göra för att lindra uppkomsten av nya eksem. Det kan exempelvis vara att undvika saker som kan göra eksemet sämre, som att torka ut huden eller att stressa, samtidigt som du kan hjälpa hudbarriären att hålla sig intakt genom att smörja ofta med mjukgörande krämer. Läs mer om olika typer av egenvård här. För de flesta hjälper egenvård en bit men kanske inte hela vägen fram. Livet är nyckfullt och går inte alltid att kontrollera och när man får ett eksemutbrott (skov) behövs snabb lindring. För de med svåra atopiska eksem kan utslagen oftast inte dämpas överhuvudtaget. Som tur är finns det idag flera läkemedelsbehandlingar som din hudläkare kan förskriva åt dig som kan lindra atopiskt eksem.
Läkemedelsbehandlingar brukar delas in i två kategorier: lokal och systemisk behandling. Lokala behandlingar har bara effekt precis på den plats där läkemedlet placeras. Det kan exempelvis vara en salva eller en kräm. Systematiska (som tabletter, sprutor eller infusioner) tas upp genom kroppen via slemhinnor, muskler eller blodet och påverkar därmed hela kroppen. Det finns även systemisk behandling som är mer specifik, så kallade biologisk behandling. Dessa injiceras subkutant (i underhudsfettet) och angriper bara utvalda celler.
Hur allvarlig man upplever sin sjukdom är väldigt individuellt. Upplevelsen påverkas av hur svåra symtomen är och var på kroppen eksemen sitter. Mildare symtom kan vara torr kliande och känslig hud med rodnad och utslag. Svårare eksem kan innebära ihållande klåda, besvärande utslag med skorpbildning, sprucken hud och vätskande sår. Om du arbetar med händerna och har eksem på händerna så kan sjukdomen upplevas som väldigt allvarlig och svår. Mycket eksem i ansiktet kan påverka självförtroendet i stor utsträckning, medan utslag som går att dölja kanske är lättare att leva med.
För att få en idé om hur allvarliga dina eksem är kan du göra ett självskattningstest. Testet POEM (Patient-Oriented Eczema Measure) används av hudläkare.
På vårdcentralen finns sällan läkare specialiserade på hud. Här kommer du att bli bedömd av en allmänläkare. Hudspecialister kallas dermatologer och för att få träffa en sådan så behöver du oftast få en remiss av allmänläkaren. Om du av olika anledningar inte upplever att du får tillräcklig hjälp av din vårdcentral så bör du absolut be om att bli remitterad till en dermatolog. I vissa landsting kan du också göra en så kallad egenanmälan eller egenremiss vilket innebär att du själv kan söka vård på en specialistmottagning. Läs mer på Vårdguiden och se vad som gäller där du bor.