Svår astma

Svårighetsgrad. Vad är svår astma?

Är din astma under kontroll?

Alla upplever sin astma olika och symtom, svårighetsgrad och vilken behandling som behövs kan variera. Många med astma kan hantera sin sjukdom bra med underhållsläkemedel. Det finns flera mål med behandlingen: 

  • Att bli av med långvariga astmabesvär som gör att du orkar mindre eller sover sämre.
  • Att inte ha några besvär av astman i vardagen.
  • Behandlingen ska minska risken för astmaanfall.
  • Att snabbt bli bättre om man får ett astmaanfall.
  • Att lungorna ska fungera så bra som möjligt i framtiden

 

Besvären vid astma kan variera mycket. Vissa är besvärsfria i långa perioder, medan andra har ständiga besvär, trots behandling. Det beror på de besvär hur mycket och vilka läkemedel som behöver användas.

 

Behandling vid tillfälliga astmabesvär

Är besvären vid enstaka tillfällen kan det räcka med kortverkande, luftrörsvidgande läkemedel när man får besvär. Läkemedlen andas man in. Kortverkande innebär att läkemedlen har snabb effekt och att effekten inte varar så länge.

Det bör användas inflammationshämmande läkemedel regelbundet om det behöver tas kortverkande luftrörsvidgande läkemedel mer än två gånger per vecka. Det gäller även om besvären är lindriga. Här används oftast kortison som andas in.

Det finns andra behandlingsalternativ om  astmabesvären fortsätter, trots att man andas in kortison varje dag.

 

Behandling vid lindriga astmabesvär

Vid lindriga astmabesvär har man ofta mått bra flera dagar i följd, och det är inte så jobbigt med astman. Under dessa perioder kan man ta kortverkande, luftrörsvidgande läkemedel flera gånger. Man kan även öka mängden kortison som andas in.

Prata med din läkare om hur du ska använda dina läkemedel, gärna i förväg så att du vet hur du ska göra om du får mer besvär.

 

Behandling vid måttliga astmabesvär

Måttliga astmabesvär kan komma efter en period när man haft mer besvär av astman. Det kan kännas tungt i bröstet när man andas och läkemedlen hjälper inte lika bra som de brukar. Även under dessa perioder kan kortverkande luftrörsvidgande läkemedel tas  flera gånger. Man kan även behöva öka kortisondosen och  ibland kan det behövas ta kortisontabletter.

Prata med din läkare för att diskutera om du behöver ändra din medicinering. .

Mellan 5 procent och 10 procent av alla astmafall klassificeras som svåra. De kan vara svårare att kontrollera och hindra personen från att leva ett normalt liv även om personen behandlas med flera olika läkemedel. Svår astma som inte är välkontrollerad kallas även okontrollerad eller kvarstående astma.

 

Det är vanligt att svår astma inte upptäcks. Den som lider av svår astma kanske inte inser vilken typ av astma den har, och närstående som inte har astma inser kanske inte hur allvarlig sjukdomen kan vara. Nu när ny forskning öppnar nya möjligheter för den som lever med svår astma är det viktigare än någonsin att öka medvetenheten om symtomen och hur man känner igen sjukdomen.

Svar astma

Konsekvenser för den enskilda patienten

Symtomen på svår astma som inte är välkontrollerad kan finnas hela tiden och påverka vardagen både för den som har sjukdomen och de närstående.

Astma symtom

 

Symtom

För de som har svår okontrollerad astma är symtomen en del av vardagen, trots många olika mediciner. Dessutom riskerar de att få livshotande astmaanfall (2)(3).

Svår okontrollerad astma känns igen på symtomen, bland annat hosta, väsande andning och svårigheter att andas. Sömnen kan vara störd och möjligheterna till aktiviteter i vardagen begränsad.

Den som lever med svår astma kan även behöva använda akutläkemedel i inhalator för snabb lindring mer än två gånger i veckan. I vissa fall kan de dagliga symtomen så småningom börjar kännas normala.
 

Astma

 

Konsekvenserna av astma för samhället och ekonomin underskattas ofta.

Det är inte mer än mellan 5 procent och 10 procent av alla astmafall som är svår astma, men de står för 50 procent av de sammanlagda sjukvårdskostnaderna för astma. Astma är förknippat med både direkta kostnader, t.ex. sjukhusbesök och läkemedel, och indirekta kostnader, t.ex. förlorade arbetsdagar eller lägre produktivitet. 

Långvarig användning av perorala kortikosteroider, något som är vanligt vid svår astma, kan dessutom ge svåra biverkningar, bland annat grå starr, benskörhet och diabetes.